Göteborgs konstmuseum

14/07/2026

”Kropp. Ideal, blick, frihet” är en utställning som lyckas belysa museets samling i en både mångbottnad och dynamisk presentation. (...) Detta görs med rumslig fingertoppskänsla: jag får gåshud av hur konsten och samlingen ges vidgade betydelser och kontexter.” Så skriver Dagens Nyheter om utställningen.

Upplev den du också och ta del av ett hundratal verk från olika epoker som utforskar och utmanar historiska ideal, modellens roll samt kroppens potential för uttryck och kreativitet.

”Kropp. Ideal, blick, frihet” pågår till och med 17 januari 2027.

📷 Robert Lipic.

12/07/2026

Fyra män med snapsglas i handen tittar mot oss i . Tre av dem är klädda i svarta kläder och bär varsin bicorne på huvudet. Männen till höger bär likadana bicorner medan mannen till vänsters liknar en så kallad Napoleonhatt. De står på ett parkettgolv i ett rum med ljusa väggar. Den fjärde mannen blickar mot oss från väggen. Han skulle kunna vara ett motiv i en tavla, eller så är det genom en spegel han möter både oss och de svartklädda männen. Han bär grön kostym, vit hatt och en rosa blomma i kavajslaget.

Mannen på väggen är konstnären själv, Nils von Dardel. Titeln på målningen berättar för oss att männen han möter är en slags liemän. Höjer de en skål som avslut på hans liv? Det är en märklig scen – det makabra kontrasteras mot männens öppna, leende ansikten. Även en av Dardels mest berömda målningar, ”Den döende dandyn” skildrar konstnärens död. Han levde sedan unga år med förstorat hjärta, vilket slutligen också tog hans liv.

Dardel förknippas med modernismen. Hans målningar kännetecknas ofta av klara kulörer, fantasifulla motiv och en blandning av lekfullhet och allvar. Han hämtade inspiration från flera samtida konstströmningar, bland annat expressionism och naivism. 1908 började han vid Konstakademien i Stockholm. Han trivdes dock inte med den traditionella undervisningen och lämnade utbildningen efter relativt kort tid. I stället sökte han sig till den mer nyskapande miljön kring konstnären Henri Matisse i Paris där han studerade vid Académie Matisse 1909-1910.

Nils von Dardel (svensk, 1888 – 1943), Dödens domestiker, 1933, olja på duk

09/07/2026

Semester och lata sommardagar väntar runt hörnet och den röda hängmattan ser inbjudande ut. Vid första anblick verkar den vara av plast men går du närmre kanske du känner en svag jordgubbsdoft. Hanna Vihriäläs verk ”Comfort” är skapat av röda godissnören som nogsamt knutits ihop till en väv. Tunn nylontråd hjälper till att hålla samman de avancerade knutarna.

Att ta ett material ur sitt sammanhang och sätta in det i ett annat är ett känt grepp inom konsten. Det kan öppna upp för nya blickar och tankar. Vihriäläs verk tecknar en bild av begär och av vår vilja att tro på det som inte håller. ”Comfort” ser ut att bjuda in oss att vila, men hängmattan är obrukbar och skulle brista om vi försökte använda den.

Du kan se verket i utställningen “Same Moment of Pleasure” med Hanna Vihriälä fram till 1 november.

Foto: Hossein Sehatlou, bilderna har beskurits.

05/07/2026

Vi möter en ung kvinna i . Hon har ett allvarligt uttryck och sitter lite ihopsjunken. Kroppen är vänd åt höger och vi ser den i profil. Hon vrider på huvudet för att möta vår blick, hennes ögon är bruna. Det mellanblonda håret når strax nedanför axlarna och är delvis uppsatt med en blå rosett. En hårtest har letat sig ut från frisyren och hjälper till att rama in ansiktet. Hon bär en enkel vit klänning vars ärmar slutar strax ovanför handlederna. Bakgrunden går i enkla naturvita och gråblå toner, kanske är det en putsad vägg. Porträttet är målat med enkla, sammanfattande penseldrag.

Konstnären bakom verket, Märta Rudbeck, föddes i en högadlig familj år 1882 i Stockholm. Hon studerade vid både Althins målarskola och Konstakademien innan hon fortsatte sina studier i Paris. Hon gjorde också flera studieresor utomlands. Att välja ett yrke inom konst var en möjlighet som just öppnat upp sig för kvinnor i Sverige. Det var vanligast att de kvinnor som valde denna yrkesbana kom från välbärgade familjer. Deras alster blev ofta bedömda utifrån deras kön och det kunde vara svårt att försörja sig på yrket som kvinna under den här tiden.

Märta Rudbeck ställde ut flitigt under sina aktiva år som konstnär. Hon målade ofta blommor och blomsterstilleben, men även porträtt, landskap och interiörer. Efter hennes bortgång 1933 har hennes konstnärskap till viss del fallit i glömska.

Om du vill bekanta dig närmre med ”Ung kvinna” så hittar du det på museets sjätte våning, i sal 23.

Märta Rudbeck (1882-1933), Ung kvinna, olja på duk.

02/07/2026

Konstnären Hanna Vihriäläs verk är både lekfulla och sinnliga. Hon arbetar med skulptur och rumsliga installationer och använder ofta vardagliga föremål som pärlor, sand, godis och grus.

I filmen berättar hon mer om sitt konstnärskap och varför rumslighet ofta återkommer i hennes arbete.

Välkommen att se utställningen ”Same Moment of Pleasure” fram till 1 november!

Konstnären Hanna Vihriäläs verk är både lekfulla och sinnliga. Hon ...

28/06/2026

är en litografi av konstnären Ola Billgren. ”Nitton romantiska landskap II” har en tydlig uppdelning där det på den övre delen syns en slingrande väg kantad av träd. Vägen är mycket trafikerad med bilar, från dem syns markerade strålkastare och det tycks vara trafikstockning. Den upplysta vägen omsluts av vad som ser ut att vara en tät skog. Den går i mörkgröna färgskiftningar, här och där syns fläckar med rostbruna och blå nyanser. Högst upp bilden ser det ut att finnas en himmel. Den nedre delen av verket skiljer sig distinkt från ovandelen. Mot en duvblå bakgrund syns en text. Då i stort sett alla ord är överstrukna går knappt några att urskilja. Det första ordet syns dock tydligt: ”Käraste”.

Ola Billgren föddes 1940 i Köpenhamn och växte upp i Skåne. Han var verksam inom grafik, akvarell, collage, fotografi, film, scenografi och måleri. Utöver det var han även författare och kulturskribent. Billgren var autodidakt och skolades av sina föräldrar, konstnärsparet Hans och Grete Billgren. Efter att ha målat abstrakt under en längre period började han under 1960-talet att måla fotorealistiskt. Bland motiven fanns ofta interiörer, men med tiden skildrade han människor och landskap allt mer. I början av 1980-talet utvecklade han sin collageteknik i en mer romantisk riktning, som i detta verk ur sviten ”19 romantiska landskap”.

Ola Billgren (1940 – 2001), Nitton romantiska landskap II, 1981, Litografi på papper.
© Ola Billgren / Bildupphovsrätt 2026

26/06/2026

Upplev konsthistoriens mest tidlösa motiv – kroppen.

I "Kropp. Ideal, blick, frihet" möts ett hundratal verk av konstnärer från olika epoker för att utforska och utmana historiska ideal, modellens roll samt kroppens potential för uttryck och kreativitet.

Utställningen omfattar såväl måleri, skulptur, teckning och grafik, som fotografi och videoverk. Här samsas verk från museets samling av Francis Bacon, Carl Larsson och Marianne Lindberg De Geer med inlånade verk av bland andra Nick Cave, Ana Mendieta och Hannah Wilke och samtida konstnärer som Sally von Rosen och Ruby Okoro.

Välkommen till Göteborgs konstmuseum i sommar!

🗓️ 7 mars 2026 – 17 januari 2027

25/06/2026

Du behöver inte åka till Paris för att uppleva mästerverk av Gauguin, Chagall och Monet. Välkommen in till oss i sommar!

Vill du ha en kortare introduktion till konsten? Då kan du gå med på ”En kvart om Kropp. Ideal, blick, frihet” eller ”En kvart om samlingen”. Här får du på 15 minuter en ingång till samlingen och en aktuell utställning. Ps. Du hittar information om aktuella utställningar och aktiviteter på vår webb.

Bild 1: Marc Chagall, Stilleben med blommor och fruktkorg, ca 1929 & Blommor och höna, 1929. Jean Tinguely, Ratatouille, 1965–1968, Bildupphovsrätt 2025. Foto: Kristin Lidell. Bild 2: Claude Monet, Näckrosor, 1907, foto: Hossein Sehatlou. Bild 3: Skulpturhallen, foto: Kristin Lidell.

21/06/2026

En idyllisk sommar uppenbarar sig i Olof Sager-Nelsons målning. Den heter ”Västkust (Marstrand)”. Kustlandskapet i kanske för våra tankar till hur midsommarfiranden kan vara. Centrerat i konstverket finns en brygga. Bryggstegen möter vattnet som reflekterar solens strålar. Små, krusiga vågor syns på ytan. Med hjälp av olika nyanser av blått, grönt och gult skapas en känsla av rörelse i vattnet. Under bryggan ligger en eka, och längre bort till höger en segelbåt med seglet bergat. En del av en klippa skymtas i förgrunden. I bakgrunden står en väderkvarn på en kulle. Runtomkring ser vi några rödfärgade hus. Det tycks vila ett lugn över landskapet, som under en varm sommardag när en svalkande vind drar in från havet.

Olof Sager-Nelson föddes i By socken i Värmland 1868. Som barn flyttade han till Åmål för att bo hos sin farmor och faster. 1888 började han studera vid Valands konstskola som då hetteGöteborgs Musei Rit- och Målarskola. Han umgicks och blev vän med många konstnärer som hjälpte honom att få kontakt med konstmecenaten Pontus Fürstenberg. Tack vare denna kontakt kunde han resa till Paris och fördjupa sitt konstnärskap. Sager-Nelson tillbringade några sommarmånader på Marstrand innan han åkte till Paris i september 1983. Inte långt efter flytten fick han tuberkulos. I hopp att bli botad reste han till Algeriet där han senare avled i sviten av sin sjukdom.

Olof Sager-Nelson (1868–1896), Västkust (Marstrand), 1893, olja på duk.

19/06/2026

Glad midsommar! 🌼Här kommer en somrig hälsning med Figurer på badstrand av Sigrid Hjertén. Målningen från 1917 fångar en sommardag vid havet med strandbesökare, parasoller och solvarma färger. En sval sommarbris sveper genom motivet.

På midsommarafton och midsommardagen är museet stängt. På söndag har vi öppet som vanligt kl. 11–17. Varmt välkommen!

Foto: Hossein Sehatlou.